anlesare = annorlunda |
asaballarna =skinkorna |
artig = underlig, typig |
asa - släpa |
asen = ändan |
aulskas = åldras |
batting - barn |
begee = låt bli, rör inte |
blixte- =förstärkande prefix,
~snygg |
bläddan = avföring, fy för ~ |
bolsa = rotmos |
bytta = kärl |
byxad till = kapabel till |
bolsia = klumpiga |
dassig = sjuk, dålig
|
dratta = ramla ~på ändan |
drittla = spilla |
dule = slö |
däka = flicka |
dänga = slå |
däven = sömnig |
en bit = en sång |
ella - eller |
ett kok stryk = aga, (stryk vid
skampålen) |
exmera = hålla till godo |
exter = påhitt (negativt) |
fesjummen = ljummen |
fjåtla = fumla, trumla |
flagglinevann = svagt te eller
kaffe |
flaoen = knäpp i huvudet |
flåss = flagna |
fnatta = klia sig, |
fnatta päre = skrapa nypotatis |
fnyksnö = lätt snöande |
fra = skum, frahatt - skumhatt på
öl |
förtröden = avundsjuk |
förveten = nyfiken |
fä = tamdjur |
gensare = tröja |
grann = snygg |
grina = skratta |
grunna - fundera, (måleri)
grunda |
grätten = kräsen |
gåttabet = smakbit, den bästa
smakbiten |
hasa - släpa |
hatt = haft, -Har du hatt? Nää
ja ska ha. (har
du haft semester? Nej jag skall
ha.) |
harnabaungen - balk i
takkonstruktion |
havraneke - havrekärve
(julkärve) |
herke - röra |
hånka, henka = tolka, åka
snålskjuts, ~ efter något |
hemom = förbi hemma, sticka ~
först |
here = yngling |
hialös = lite galen |
hie = oframkomlig, väldigt
stökigt |
hin vojne – denna sidan |
hocken - vilken |
hofs = takutsprång |
hosse = strumpor |
hotta - hotta ål (fiska ål med
ljuster) |
huggbose = huggorm |
hurring - lusing |
husa - ha plats för |
håsor = byxor |
hällörad = religiös |
hörke = frisk, kry |
i bare = ex. jordgubbar utan
mjölk - jordgubbar ~ |
ids = orka |
ijouns = igår, nyss |
ijämte = bredvid |
illavoan = (illavuren) inte känna sig helt
bra |
illbatting - besvärligt barn |
illmarig - slug, beräknande |
istadig - envis |
isönder = sönder |
jiddra - bråka, fara med
osanning |
jor - jord |
jorepära = potatis |
jorängare - (fotboll) lågt skott
längs marken |
järe - gärdsgård |
kantra = välta, slå runt (båt) |
ketel - kittel |
klauke= bördigt |
klena = stryka på |
klinka - hasp, dörrvred, regel |
klut - schalett, huvuduk |
knivableking = bleking |
koksa, glo = stirra envist |
komma i bonkavis = komma i
mängd, i grupper |
kona = fru |
konstifikt - egendomligt |
krabba = krångla (krabba te´
hat) |
kreta = skära med kniv |
kryllig = krullig |
kräk = tamdjur, (vanna kräken =
ge djuren vatten) |
kräsen = har en exklusiv smak |
krösnasölte, krösnamos =
lingonsylt |
kvackmagad =äckelmagad |
kjälla = katten föder källingar |
kjälling = kattunge |
kulen - olustig, kylig |
kölna - elda |
lassa = bajsa (om barn) |
lase = trasa, diskelase |
lauring = sättstycke i trappa |
le = elak |
le = grind (ett le, Lingåsale´,
grinden på vägen till Lindås) |
lejefolk = inhyrd arbetskraft |
lella = ta det lella
(försiktigt) |
likste = bästa |
lipa = gråta |
lipsill = en som har lätt för
att gråta |
lockanät - spindelväv |
loijs = lax |
loj = ful |
lomma = ficka |
lommaflaska - fickplunta |
lue = pojke |
lufta - blåser (vinden) |
luck - stäng |
lullig = berusad |
lushunnabeer = svagdricka |
luta - mindre byggnad som "luar
sig" mot större, med snedtak |
lycka = ett ängsområde med
stenmur runt om
|
lyddes - lyssnade |
lys - lyssna |
macka = mosa ex. bär |
makra = ha något för sig |
mauapinne = måg |
meraften = nattamat |
mens - medan |
mora = mula (verb) |
myar = värker |
måde = sätt |
mölla - kvarn (Arne i möllan =
Arne som bor i kavrnen) |
nabo = granne |
navlad - vara vid sunda vätskor |
neke - kärve |
nickedocka = ja-sägare |
nimm = behändig |
nock = nog |
nyta = våga |
nällor - nässlor |
nännas = inte ta sig råd |
papir = papper |
patta = dia |
pauflöen = framfusig |
pela = pilla |
pia = flicka |
pickalurven = berusad |
potäter = potatis |
prega - pressa |
pula med = pyssla med |
puta = kudde |
pyllor = vallmofrön eller
liknande på bröd |
pyngel = stryk |
päan = potatis |
päre = potatis |
päregröd = potatismos |
raolauper = raggmunkar |
rickalös = ostadig |
rista = skaka, ~ mattor |
reumlepengar = fickpengar |
ruva - sårskorpa |
rylig = knottrig |
ryska upp = dra upp |
ränna - springa |
rännskitan = diarré |
röksill = böckling |
röta = att ha tur |
sau voat = på så vis |
schäckter = ohyra,loppor,löss |
sillmjölke - unga män som inte
har några riktiga mansegenskaper |
simm = snöre |
simonävliga = väldigt många |
sisare = sax |
sittpinkare = nedsättande namn
på (o)manlig person |
skaunk = ben |
skoffa - skovel, skopa |
skogsnuan - skogsrået |
skrabba - äppelskrutt |
skrälle = plåtkar |
skräppa - skryta |
slas-has = ovårdad person |
slå en sjua = urinera |
snask = godis |
sniskan, sned, på ~ |
snivar = snöar |
snofsig = stilig |
sovel = ej potatis och bröd,
utan ex. kött, smör, ost |
speka = krafsa, rivstart |
spenavarm = kroppstempererad |
speta = sticka |
späe = groggvirke, läsk |
spörja = höra efter, fråga |
storförgo = överdängare |
stekplåt = stekpanna |
stinn = mycket mätt |
stycket = åker |
subba - nedsättande öknamn,
dålig kvinna |
sukta = trängta efter |
sulten = hungrig |
sufsa = gå och sufsa – dra benen
efter sig |
sutta = suga |
svaue = svår |
svid = kostym |
svira = festa |
sääl = själv |
tallerk = tallrik |
te sies = vid sidan om |
tiller - tofter i båt |
tise = katt |
tit = ofta |
tocke = tupp |
tocken = sådan |
tolvskilling - tjugofemöring |
traggla = läsa om och om igen |
tro dä = jasså minsann
|
trumla = fingra, ~ på något |
tummaträ = tumstock |
tummakakor = mandelmusslor |
tvesovla = att ha dubbla pålägg,
ex både smör och skinka på
smörgåsen |
tya = orka |
täna = tårna |
töj = kläder |
udvaan = utmattad |
valen = frusen |
vanna kräken - vattna djuren |
vanartig = vansläktas |
vaung = större åker |
vränga = vända ut och in |
wia = skrika i falsett |
vilappaskott = försvinna snabbt |
vispa = geting |
vautas - (våt-as) hackspett
(väsnas när det skall bli regn) |
ynka = tycka synd om |
åahm = orm |
ålahue = dumskalle |
ålakråka = skarv |
ånka si´ - ångra sig |
ännavände - tvärt om |
äska = matlåda |
ätteläen = eftergiven |
ävja = en röra |
öjnaböj = omedelbart |
öjnablick = ögonblick |
örla - förflytta sig planlöst |
öspischalar, öspissaskvalar =
ösregn |
|
RÄKNEORD |
Åjn = 1 |
Tvau = 2 |
Tråj = 3 |
Fira = 4 |
Fämm = 5 |
Säis = 6 |
Sjui = 7 |
Autta = 8 |
Nie = 9 |
Tie = 10 |
Ajlva = 11 |
Töl = 12 |
Trettan = 13 |
Fjortan = 14 |
femtan = 15 |
Säistan = 16 |
Sjöttan = 17 |
Artan = 18 |
Nittan = 19 |
Tjue = 20 |
Trötti = 30 |
Föäti = 40 |
Fämti = 50 |
Säisti = 60 |
Sjutti = 70 |
Autti = 80 |
Nitti = 90 |
Honnra = 100 |
|